Studiebesök på tingsrätten i Ystad

Förhållningsregler vid studiebesöket

Tänk på följande:

• det inte är tillåtet att störa förhandlingen genom samtal eller liknande,
• det inte är tillåtet att äta eller dricka under förhandlingen,
• det är en sedvana att ta av mössa/keps i rättssalen,
• det inte är tillåtet att ha mobiltelefoner påslagna i rättssalen, och att
• det inte är tillåtet att fotografera och filma under förhandlingen.

För att inte förhandlingen ska störas bör gruppen komma och gå i anslutning till att en förhandling påbörjas eller avslutas eller i samband med en paus.

För dig som arrangerar ett studiebesök på domstolen är det viktigt att tänka på att det kan hända att någon i gruppen är släkt med eller nära bekant till någon av parterna.

De två huvudförhandlingar som vi ska besöka är:
kl 9-11: Stefan Jersgren ang misshandel och 
kl 11-12: Stefan Bergsköld ang narkotikabrott

Om Sveriges Domstolar

Domstolen är till för alla i Sverige (medborgarna).
Domstolen har makt att bestämma straff och lösa tvister.

I Sveriges grundlag står det att domstolarna
ska vara självständiga.

Varken riksdagen eller någon annan myndighet
får bestämma hur en domstol ska döma.

Riksdagen styr arbetet vid domstolarna
genom lagarna.

Vad kan domstolen hjälpa till med?

Domstolen kan hjälpa dig med vanliga frågor.
Till exempel kan vi tala om
hur du ska fylla i en stämningsansökan
och beskriva hur en rättegång går till.

Domstolen berättar om mål och ärenden.
Men det krävs att den som frågar
ställer sin fråga så att domstolen enkelt kan hitta uppgiften.

Om det är svårt att hitta uppgiften
får den som frågar själv komma och leta i arkiven
där papper sparas.

Vad domstolen inte gör

Domstolen kan inte hjälpa dig att bestämma hur du ska göra.
Vill du ha sådan hjälp ska du kontakta en advokat.
Domstolen står inte på någons sida och ska vara rättvis.
Därför pratar inte domstolen om till exempel
hur en regel ska följas i ett speciellt ärende.

Om du vill få tag i en dom

Om du vill få tag i en dom
ska du ta kontakt med den domstol
som talat om vilket beslut det blev i domen (meddelat domen).

(utdrag från Ystad Tingsrätts hemsida http://www.ystadstingsratt.domstol.se/Funktioner/Lattlast---om-Sveriges-Domstolar/)

Ett exempel på en rättegång

Ett bråk på krogen mellan Daniel och Fredrik har lett till polisanmälan och åtal. I rättegången beskriver de och ett vittne händelsen - men deras berättelser från kvällen skiljer sig åt. Fick Daniel sparkar av Fredrik? Vad var det vittnet såg? Och hur ställer sig rätten till detta? I den här filmen följer vi en brottmålsrättegång: 

Film - Johan och Eva

Det kan vara svårt att lämna en destruktiv relation, helt enkelt för att man inte riktigt märker att man hamnar i den.

Det här är en film om den så kallade normaliseringsprocessen som gör att man gradvis accepterar allt grövre kränkningar, hot och till slut våld och även bortförklarar det för sig själv.

Filmen handlar om en ung kvinna som blir utsatt för kontroll och våldsamt beteende av sin pojkvän. Men det är inte alltid en man som utsätter en kvinna för våld. En man kan vara våldsam mot den kvinna eller man han har ett förhållande med precis som en kvinna kan vara våldsam mot den man eller kvinna hon har ett förhållande med.

Frågor till filmen: 

1. Vad är det som händer i den här filmen? 

2. Hur tror du att Eva känner sig i början av filmen? 

3. Hur tror du att Eva känner sig i slutet av filmen? 

4. Johan tycker att Eva ska sluta träffa några av sina vänner. Varför det, tror du? 

5. Johan är väldigt kär i Eva, men han är samtidigt svartsjuk. Hur hanterar han sin svartsjuka? Kan han göra på ett annat sätt? 

6. Eva säger inte ifrån. Varför inte? 

7. Tror du att Eva vill berätta för någon om vad som händer mellan henne och Johan? Varför? Varför inte? 

8. Vad hade du velat säga till Eva, om hon var din kompis? 

9. Vad hade du velat säga till Johan, om han var din kompis? 

10. Vad kan Eva göra för att få hjälp?

Film - Skuggan

Några av de vanligaste brotten är också de mest osynliga.

Varje år utsätts 10 000-tals människor, kanske uppemot 100 000, för kränkningar, hot och våld av en närstående. Men långt ifrån alla polisanmäler.

Syftet med filmen är att göra fler medvetna om att brott i nära relationer är allvarliga brott som ska polisanmälas.

Du kan ta kontakt med skolsyster eller kuratorn på skolhälsovården om du behöver prata eller vill ha hjälp vidare. Det finns också tjej- och killjourer på nätet som man kan prata med: www.tjejjouren.se, www.killfragor.se, www.bris.se

Brott i nutid - Sara

Brott i nära relationer har funnits i alla tider. Det här är den sanna berättelsen om Sara, från början av 2000-talet. Personerna i berättelsen heter egentligen något annat:

Du kan antingen lyssna på berättelsen eller läsa texten om Sara.

Här hittar du en sammanställning av de frågor som finns i Polisens utställning "Hem, ljuva hem". Du kan också se exempel på vad besökare har svarat på frågorna.

Den här utställningen handlar främst
om mäns våld mot kvinnor.
Varför det, tror du?
Enligt lag är det ingen skillnad på om en kille slår en tjej
jämfört med om en tjej slår en kille.
Vad tycker du?
Tycker du att det är någon skillnad?

”Egentligen är det väl ingen skillnad
men det känns på något sätt värre
om en kille slår en tjej.
Kanske för att han är starkare.”

Ett av de vanligaste brotten i nära relation är misshandel.
Vad kan det vara för skillnad
mellan att bli slagen
av en person man känner och tycker om
jämfört med om man blir slagen av någon man inte känner?
Är det någon skillnad överhuvudtaget?
Vilket tror du är enklast att polisanmäla?

”Jag tycker att det är stor skillnad.
Om jag blev slagen av någon jag inte känner
skulle jag nog bli räddare
än om nån i min familj slog mig.
Om en släkting slog
skulle jag bli mer arg och ledsen.”
”Jag skulle mycket hellre polisanmäla någon jag inte känner
än någon i min familj såklart”

Varför tror du att man stannar kvar i en relation
där våld förekommer?
Varför kan det vara svårt
att lämna en våldsam relation?

”För att man är kär, kanske”
”För att man har barn”
”Man kanske inte har någon annanstans att bo”

(Läs om normaliseringsprocessen,
för att förklara varför sådant som inte borde vara normalt
i en relation tex våld och hot
till slut kan uppfattas som  normalt)

Ser det annorlunda ut i ett hem
där det förekommer våld
än i ett hem där det inte gör det?

”Nej, det tror jag inte”

Man vet att mörkertalet
är väldigt stort
när det gäller brott i nära relationer
och det är få som anmäler sådana här brott.
Många berättar inte heller för sina vänner
om vad de är med om.
Varför kan det vara svårt
att prata om sådana här saker, tror du?

”Jag tror att man skäms,
ingen vill berätta
att man blir slagen hemma.”

”Man kanske själv bråkar mycket
och den andra slår för att man är jobbig”

Den som blir slagen
kanske tycker att han eller hon
förtjänar att bli slagen”

Skulle du våga ringa till Polisen om du hörde att dina grannar grälade
och du misstänkte att någon blev misshandlad.
Varför eller varför inte?

”Jag skulle helst inte vilja lägga mig i.”

”Jag skulle inte ringa Polisen själv
utan be någon vuxen gå upp till grannen
eller ringa Polisen”
”Ja, absolut”

Om du misstänker att någon av dina vänner är drabbade
av brott i nära relation,
vad skulle du vilja säga till den personen?”Jag skulle vilja säga
att jag gärna hjälper till
om min kompis behöver hjälp”

”Jag skulle fråga hur min kompis mår,
och då menar jag hur hon mår på riktigt,
inte bara på ytan”

”Jag skulle säga åt henne
att hon borde göra slut”

Vill du veta mer?

Här hittar du utställningen "Hem, ljuva hem!"  http://www.polismuseet.se/Utstallningar/Webbutstallningar/Hem-ljuva-hem/ och där kan du också hitta mer fakta och material kring våld i nära relationer.

Här kan du t ex läsa mer om normaliseringsprocessen:  http://www.polismuseet.se/Utstallningar/Webbutstallningar/Hem-ljuva-hem/Men-varfor-gar-hon-inte-bara/